Banker och Riksbanken
Bankerna kan låna pengar av riksbanken till reporäntan.
För att bankerna ska överleva behöver de läga på nångon procentenhet, för att täcka sina egna kostnader samt ge vinst. Därtill har bankerna att bedöma risken hos låntagaren. Låntagare med god ekonomi får låna till lägre ränta beroende på att banken utsätts för mindre risk än att låna ut till personer eller företag med sämre ekonomi. Det är mer sannolikt att personer med god ekonomi kommer att betala tillbaka lånet.
Styrränta
Styrränta är den ränta som Riksbanken tar när de kortfristigt lånar ut pengar till bankerna. Styrräntan påverkar den ränta som bankerna tar av sina kunder. Den viktigaste styrräntan är reporäntan. Reporänta är, förenklat uttryckt, den ränta som bankerna lånar till hos Riksbanken.
Rörlig ränta
En ränta som varierar under lånetiden.
Effektivränta
Med effektivränta menas den totala kreditkostnaden angiven som årlig ränta på lånebeloppet. Kreditkostnaden är summan av räntor, uppläggningsavgift och aviseringsavgift för ett lån. Det är viktigt att skilja på ränta och effektiv ränta eftersom det bara är räntan som är avdragsgill i självdeklarationen för privatpersoner. Företag har rätt till skatteavdrag för alla kostnader i samband med lån.
Konsumentverket har utarbetat riktlinjer för marknadsföring av lån eftersom den går att beräkna på olika sätt. Anledningen till detta är att det ska vara enklare för konsumenten att jämföra totalkostnaden för lån mellan olika banker.
Vid marknadsföring av fristående krediter, till exempel banklån och kreditkort, ska den effektiva räntan beräknas efter vissa standardmodeller. Ett tänkt standardbelopp på 10 000 eller 100 000 kr (om krediten är under respektive över 40 000 kr) ska ligga till grund för beräkningen. Kredittiden antas vara fem år. Sedan tar man hänsyn till villkoren för den erbjudna krediten, såsom amorteringsplan, ränta och avgifter. Den framräknade effektiva räntan ska anges som en årsränta.
Dröjsmålsränta
Ränta som börjar löpa på en skuld om betalning inte sker i tid.